Kom på upptäcksfärd med mig

Denna sida skapades för att presentera mig, Linda Ekenskog. Vem är jag och vad gör jag? Till en början var det ett sätt för mig att lära känna mig själv lite bättre, och på många vis är det nog så fortfarande, men det växte och blev ett andra hem för mig. Här kan jag få dela med mig av hela mitt jag. Konstnären inom mig delar här med sig av smygtittar på de verk jag skapar och tankarna som lett fram till dem. Drömmen om författarskap får växa och gro genom alla texter jag skriver. Inspiratören kan få dela med sig av tankar och det har nu även blivit en avdelning för de tjänster jag kan erbjuda den som känner sig manad.

Sidan är levande och ändras därför hela tiden. Mitt motto är att livet är en upptäcksfärd, och med sidan får ni följa med mig på denna. Jag utvecklas och formas under det jag möter på min förd och sidan med mig. Både design och inehåll kan därför skilja sig från dag till dag.

Att leva med energier som följeslagare

Som barn påverkades jag ofta av alla de energier som fanns runtom mig. När jag var för mig själv drogs jag in i en annan värld, energiernas värld. Denna värld dansade med mitt inre och här mådde jag bra på alla plan, vad som än hände i livet. Jag minns en stor förvirring när jag tittade på de människor som levde runtom mig då de inte såg den värld jag såg. Deras agerande var i mina ögon väldigt konstigt. Ju längre tiden gick ju mer begravdes denna lekfulla del av mig och ersattes av ett avgrundsdjupt mörker för en tid.

Att leva med en diagnos

I tjugoårsåldern blev förvirringens mörker så allvarligt att det var dags att leta hjälp. I en värld som inte fungerade för mig skulle jag alltså vara tvungen att anförtro en okänd mina innersta känslor. Det fanns inget val, jag klarade det inte själv. Och första diagnosen kom något år senare. Borderline. Något år senare tyckte det att en sidorgren av detta var social fobi och långt senare kom även posttraumatisk stress (PTSD) med i bilden.

Det finns så många tyckare i världen och en ganska bred åsikt verkar vara att diagnoser är av ondo. Det kan jag inte hålla med om. För det var först när jag accepterade min diagnos, slutade kämpa mot den som jag började ta de första stegen för att hitta hem. Det har varit en lång resa och vid mer än ett tillfälle har jag trott att jag inte orkar mer. Och alla dessa svackor har varit grundade i det att en diagnos är av ondo.

Jag tycker att det är okej med en diagnos. Först när vi ser och blir medveten om något kan ju börja förändra det. Jag tror inte att någon idag kan gissa mina diagnoser. Min medvetenhet gör att jag kan leva i harmoni.

En väg av insikter

En lång väg är inte bara tidskrävande att gå. På vägen har jag nått de insikter jag behövde nå, och den tid som gått har jag behövt för att hitta tillbaka till mig själv och förstå vad som får mitt hjärta att sjunga och mitt sinne att dansa.

En dag var jag där med hela mitt jag i full insikt. Jag minns det så väl. Jag stod jag i fönstret på en utbildning och studerade träden på ängen där utanför. De vajade i ett lugn fram och tillbaka. Grenarna slingrade sig i snirkliga rörelser och tycktes dansa med mig. Energierna nådde mig och i full kontakt kände jag hur min kropp började röra på sig och dansa i harmoni med träden. Denna fantastiska känsla satte sina spår och den skaparanda som legat slumrande sedan jag var ett barn vaknade till liv ännu en gång.

Energiernas värld och den inre rörelse som jag hittade där finns med i allt det jag skapar. Den är min inspiration, min kraft och min glädje. Världen dansar med mig och i mitt skapande dansar jag med världen.

Ett mål med livet

Nu använder jag dessa upplevelser för att inspirara andra till att gå på upptäcksfärd, hitta sig själv och nå den känsla av frihet jag länge trodde var omöjlig. Kan jag så kan alla!